Friskvård
Hur skyddar man sitt hjärta?
Den vanligaste dödsorsaken är hjärt-kärlsjukdomar. Stroke, hjärtinfarkt, kärlkramp och liknande kan även ge kraftigt sänkt livskvalitet. Om man ska försöka undvika någon sjukdom så är det alltså hjärt-kärlsjukdom.
Det finns många anledningar till hjärt- och kärlsjukdomar. Några riskfaktorer är större än andra och går dessutom att göra något åt.
1. Sluta röka om du röker
2. Gå ner i vikt om du är överviktig
3. Rör på dig. (Du kan t ex promenera varje dag.)
4. Behandla blodtrycket om det är för högt
När det gäller maten är råden:
1. Ät mer fisk, frukt och grönt
2. Byt ut mättat fett (smör) och transfett (skräpmat) mot omättat fett (raps- och olivolja).
3. Halvera mängden salt.
4. Ät mer fullkornsprodukter
5. Var försiktig med alkohol. Drick inte mer än 1-2 glas om dagen.
I det här klippet berättar livsstilsprofessorn på Karolinska Institutets hjärtklinik om smarta val när det gäller mat och motion. Man kan till exempel äta olivolja och linfröolja istället för smör, välja lax istället för bacon och stå eller gå istället för att sitta. Små enkla val som kan ge ett längre, friskare och rikare liv.
Många undersökningar stöder hypotesen att vi blir åderförfettade av mättat fett, men alla gör det inte. Livsmedelsverket listar 72 undersökningar som stöder och 8 som inte gör det.
Så här skriver Livsmedelsverket (på sin hemsida) om mättat fett och åderförfettning:
”Mättat fett är inte ensamt skyldigt till alla hjärtinfarkter. Rökning, högt blodtryck, bukfetma, övervikt, diabetes och stress ökar också risken. Likaså är risken större om man inte är fysiskt aktiv och och om man äter för lite frukt, grönsaker och fullkornsprodukter. Äter man mycket kolhydrater i form av socker och stärkelserika livsmedel som vitt bröd och vitt ris och samtidigt lite fett kan man få för höga halter av triglycerider i blodet, vilket också kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, framför allt hos kvinnor men även bland män. Ärftliga faktorer har också mycket stor betydelse.”
Riskfaktorer enligt FASS
”Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom är:
*Blodfettsrubbning, rökning och även passiv rökning under decennier. Snusning ökar inte risken för att få en hjärtinfarkt men snusningen ökar risken för att man dör när man får sin infarkt; sannolikt p g a ökad risk för onormal hjärtrytm. Sockerintolerans, högt blodtryck där högt pulstryck är mycket stark indikator för framtida hjärtsjukdom, starkare än blodtrycksnivåerna i sig. Bukfetma (hög midja/stusskvot).
*Psykosocial stress är en riskökning för hjärtinfarkt i nivå med förhöjt blodtryck respektive rökning. Sådana stressfaktorer kan finnas i familj och arbete, trafikbuller under lång tid, social isolering, låg social klass, känslomässiga reaktioner som ilska och depression med ständig ängslan över framtiden.
*Lågt intag av frukt och grönsaker, låg fysisk aktivitet som har samma höga risk som rökning, inget intag av alkohol (låg skyddsfaktor). Snarkning med sömnapnéer.
Ovanstående påverkbara riskfaktorer förklarar över 90% av alla hjärtinfarkter. Enbart rökning och blodfettsrubbning förklarar cirka 65% av hjärtinfarkterna. Hjärtfrekvensen (pulsen) har visat sig bra på att förutse risk för plötslig död. Förtjockning av vänster kammare är en annan riskfator. Riskfaktorerna förstärker varandra.
Opåverkbara riskfaktorer är ålder och manligt kön.
Skyddsfaktorer är bl a regelbunden fysisk aktivitet, ett gott socialt nätverk, högt intag av frukt/grönsaker och låg till måttlig användning av alkohol.
För övrigt finns det misstankar om att inflammation i kroppen bidrar till åderförkalkning. Buller har visat sig öka risken för att få högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdom. Dieselavgaser, speciellt vid samtidigt förhöjda blodfetter har också visat sig öka risken för hjärt- kärlsjukdom.
Ur folkhälsoperspektiv spelar socioekonomiska förhållanden långt större roll än värdet på kolesterol, blodtryck m fl.”
Den senaste tiden har man börjat tro att ett virus kan påverka risken för åderförfettning. Det pågår redan arbete med att ta fram ett vaccin mot åderförfettning!
Den senaste Folkhälsorapporten från Socialstyrelsen
* Goda nyheter: Risken att dö i hjärtinfarkt och stroke, den vanligaste dödsorsaken, har minskat kraftigt.
* Barnen är stora vinnare, barnadödligheten har minskat enormt sedan femtiotalet och bara 3 på tusen dör under sitt första levnadsår.
* Svenska män har börjat leva längre jämfört med män i andra länder. Mindre rökning och bättre vård vid hjärt-kärlsjukdomar är förklaringen. Däremot är alkohol fortfarande en större hälsorisk för män än för kvinnor.
* Men det är dåliga nyheter för kvinnorna: Rökningen har minskat och fortsätter minska i alla grupper utom kvinnor med låg utbildning, där den tvärtom ökar. Samtidigt ser vi nu effekterna av rökningens långsiktiga skador, när kvinnor som rökt många år börjar bli gamla.
Lungcancern ökar pga kvinnornas rökning och äldre kvinnor, som hunnit röka många år, dör tidigare av hjärtsjukdomar.Vid en internationell jämförelse ligger därför svenska kvinnor inte längre lika bra till när det gäller livslängd.
Den psykiska ohälsan bland unga tjejer ökar, framförallt i form av ångest och oro. De unga killarna mår mycket bättre psykiskt. Varför det är så är oklart. Unga kvinnor har även mycket mer besvär med värk i axlar, skuldror och nacke än män i samma ålder.
* Hjärt-kärlsjukdomar är den största orsaken till förtidig död, medan neuropsykiatriska sjukdomar som ångest och depression är den största orsaken till sjukdom och sänkt livskvalitet. Cancer är inte längre en dödsdom på samma sätt som förr.
* Olyckor på jobbet och i trafiken har blivit en ovanlig dödsorsak i vår tid. Vaccin, antibiotika och hygien har besegrat infektionerna och epidemierna, som var de stora dräparna förr.
* Alkoholkonsumtionen bland både kvinnor och män har ökat de senaste tjugo åren. Vin och starköl har ökat och spritens andel av den totala konsumtionen minskat. Sverige är fortfarande ett av de länder i EU där man dricker minst. Men då ska man tänka på att EU är den region i världen där befolkningen dricker mest alkohol per person!
I Sverige dricker kvinnor i alla åldrar betydligt mindre än männen. Därför är alkohol ingen stor orsak till sjukdom bland svenska kvinnor. Kvinnorna dricker allra minst i åldern då de har ansvar för barn. Unga män är den grupp som dricker mest. Svenska ungdomar dricker lika mycket som ungdomar i andra länder. Narkotikan bland unga har däremot minskat och bara 5,5% av niondeklassarna har provat narkotika.
Alkoholen orsakar en tredjedel av alla skador i samband med våld, fall, trafikolyckor och annat. Globalt står alkoholen för 40% av all sjuklighet orsakad av skador och olyckor.
Hur är det då med de positiva effekterna av alkohol? De kan finnas om man dricker ett eller två glas om dagen, men mer eller att dricka sig berusad innebär risk för alkoholskador och alkoholrelaterade skador och problem. Unga kvinnor har minst nytta av alkohol, eftersom de ändå löper liten risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar.
