Om
Jag skriver om hälsa och vetenskap.
Vad är vetenskapliga bevis?
Vetenskapsmän kan vara väldigt förälskade i sina teorier och just därför har man tagit fram ett arbetssätt, som ska garantera objektivitet. Rent praktiskt innebär det att man inte utan vidare tror på en undersöknings resultat. För att räknas som seriös ska en undersökning uppfylla ett antal krav.
1. Stor
Resultaten påverkas av slumpen. Om du singlar slant fem gånger kanske du får krona fem gånger. Resultat: Det blir alltid krona när man singlar slant.
Singla femtusen gånger så jämnas slumpen ut. Resultat: Det blir krona i hälften av fallen när man singlar slant.
På samma sätt är det meningslöst att undersöka fem personer. Femtusen börjar bli intressant.
Om man ska undersöka om det är nyttigt att vara vegetarian behövs en stor undersökning. Det är ju mycket annat än maten som påverkar hur folk mår. I en stor grupp jämnar andra faktorer som påverkar ut sig.
2. Randomiserad
De som äter vegetariskt kanske är speciella på något sätt. De kan vara sjukare och fetare från början. De kan även vara mer hälsomedvetna än de flesta och tex röka mindre och motionera mer. De kanske kommer från högre samhällsklasser, vilket är en garanti för bättre hälsa. Osv.
Därför ska man lotta försökspersonerna i två grupper, så urvalet blir slumpmässigt eller randomiserat. Sedan får ena gruppen äta vegetariskt och den andra gruppen vara kontrollgrupp.
3. Kontrollerad
De som äter vegetariskt kanske hade blivit smalare och friskare (eller fetare och sjukare) ändå. Därför jämför man dem med kontrollgruppen. Skillnader mellan grupperna kan bero på den vegetariska kosten.
4. Cross-over
Låt oss antaga att vegetarian-gruppen börjar må bättre än den andra. Vad händer om man låter de båda grupperna byta kost? Om den nya vegetarian-gruppen också börjar må bättre än kontrollgruppen efter ett tag, så tyder det på att det är den vegetariska kosten som gör skillnaden.
För att låta olika ämnen gå ur kroppen på försökspersonerna tar man en paus först, som kallas wash-out.
5. Blind och dubbelblind
Om folk tror att de ska bli friska så blir 30% friska. Detta är den berömda placeboeffekten. Det är inte inbillning, utan ett underbart bevis på att kroppen kan bota sig själv med trons kraft. Men i undersökningar är placeboeffekten bara ett irritationsmoment!
Om försökspersonerna inte vet om de äter vegetariskt eller inte så är det en blind undersökning. Detta är lätt med läkemedel och kosttillskott, då man kan ge äkta eller fejkade tabletter. Med kost, motion och meditation blir det svårare att göra en undersökning blind…
I en dubbelblind undersökning vet varken försökspersonerna eller försöksledarna vem som får verksam behandling. Då slipper man risken för att försöksledarna behandlar dem som får äkta respektive fejkad behandling olika.
6. Upprepningsbar
En forskare kan få det resultat han eller hon vill ha och vara glad över det. Därför är en undersökning inte trovärdig förrän andra forskare lyckats upprepa den och få samma resultat. Extra bra är det förstås om de andra forskarna egentligen inte alls vill få samma resultat.
En bra undersökning är alltså:
* Stor
* Randomiserad
* Kontrollerad
* Cross-over
* Dubbelblind
* Upprepningsbar
Några facktermer
En pilotstudie är för liten för att säga något, men kan tyda på att mer forskning behövs.
En metastudie är en sammanställning av flera bra undersökningar.
En epidemiologisk studie är en undersökning av hur sjukdomar uppstår. Om länder där man äter mycket smör har mer hjärtinfarkter än länder där man äter mycket olivolja kan skillnaden bero på kosten. Men den kan även bero på att man har mer stöd av släkt och vänner i Grekland än i Finland.
